{"id":26,"date":"2011-03-27T10:26:13","date_gmt":"2011-03-27T08:26:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.storborgarn.se\/wordpress\/?page_id=26"},"modified":"2015-04-26T22:46:27","modified_gmt":"2015-04-26T20:46:27","slug":"uppsatts","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/storborgarn.se\/wordpress\/byn\/uppsatts\/","title":{"rendered":"Historik"},"content":{"rendered":"

Inledning<\/strong><\/p>\n

Jag har valt att skriva mitt special arbete om den lilla byn Storborgaren. Anledningen till det \u00e4r f\u00f6r att jag sj\u00e4lv bott d\u00e4r i n\u00e4ra 14 \u00e5r. Nu vill jag l\u00e4ra mig lite om byns historia.
\nByn som ligger p\u00e5 en \u00e5s, l\u00e4ngst med sj\u00f6n Storborgaren \u00e4r en kilometer l\u00e5ng. De flesta husen st\u00e5r p\u00e5 rad med en vacker utsikt \u00f6ver sj\u00f6n.
\nSyfte<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Jag har gjort detta arbete f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6ra kunskapen vidare till kommande generationer.<\/em><\/p>\n

Av Christina Sj\u00f6berg v\u00e5ren 1998
\nStorborgaren<\/em><\/p>\n

Storborgarn<\/strong>
\nDe \u00e4ldsta handlingarna \u00e4r fr\u00e5n 1754. B\u00e5tsm\u00e4nnen H\u00e5kan Norman och Per Saktmodig har s\u00f6kt om att f\u00e5 b\u00f6rja ett nybygge p\u00e5 Anundsj\u00f6 kronoallm\u00e4nning vid den s.k. Storborgaren. De fick tillst\u00e5nd att upparbeta ett hemman om ett halvt “gi\u00e4rdemantal” med 25 \u00e5rs skattefrihet. \u00c5r 1780 skulle de b\u00f6rja betala hemmansr\u00e4nta. Skog och mark tilldelades dem i proportion till ett halvt hemman eller 12 seland. Redan \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 h\u00f6ll “Afwittrings Syne R\u00e4tten i Angermanland” syn och best\u00e4mde r\u00e5g\u00e5ngarna. Nu hade Per Saktmodig dragit sig tillbaka och b\u00e5tsman Nils M\u00e5rd intr\u00e4tt hans st\u00e4lle.
\nHemlingsborna (Hemlung hette det f\u00f6rr) var synnerligen missbel\u00e5tna med de nytillkomna grannarna, ty de f\u00f6rra hade sedan urminnes tider sk\u00f6rdat Hemlungsmyran och nu tilldelades den nybyggarna i Storborgaren. De senare framh\u00f6ll att n\u00e4r de upparbetat sina sl\u00e5ttermyrar som h\u00f6rde till nybygget skulle de avst\u00e5 fr\u00e5n Hemlungsmyran. Ett l\u00f6fte som dock tycktes ha fallit i gl\u00f6mska \u00e5r 1763 n\u00e4r lantm\u00e4tare Joh. T\u00f6rnsten uppkvistade r\u00e5g\u00e5ngarna och uppr\u00e4ttade karta. Behj\u00e4lpliga med arbetet var n\u00e4mndem\u00e4nnen M\u00e5rten Olsson i Kubbe och Olof Olofsson i \u00d6stergensj\u00f6.
\nVid detta tillf\u00e4lle anm\u00e4lde H\u00e5kan Olofsson Norman och Nils Hermansson M\u00e5rd att de som medintressent ville ta Nils Andersson och lova att uppodla sex seland ytterligare om denne fick delta i uppodlingen, men de f\u00f6rbeh\u00f6ll sig r\u00e4tt att f\u00e5 flera sl\u00e5ttermyrar i s\u00e5 fall.
\nEnligt T\u00f6rnstens kartbeskrivning tilldelades Storborgaren dessa myrar:
\nA. Tjernmyran inneh\u00e5ller 9 Tunnland, och giver myrh\u00f6 1 \u00bd parmar
\nB. Stormyran 82 d:o 6
\nC. L\u00e5ngmyran 11 d:o 1 \u00bd
\nD. Hemlungmyran 25 d:o 3
\nE. Aldersi\u00f6myran 16 d:o kapl. 4 \u00bd
\n_____________________________________________________
\nSumma 143 Tunl:d 13 Kapl. 16 \u00bd parmar<\/p>\n

F\u00f6rklaringar
\n<\/strong>Gi\u00e4rdemantal \u00e4r en enhet f\u00f6r jords skattl\u00e4ggning (f\u00f6r vilket ett visst belopp erl\u00e4gges ss. g\u00e4rd) kommer av orden g\u00e4rd och mantal.<\/p>\n

Seland \u00e4r ett \u00e4ldre ytm\u00e5tt betecknande areal av ung. 9800 kvadratalnar dvs. xx m2
\nParmar \u00e4r ett gammalt svenskt h\u00f6m\u00e5tt. \u00c5r 1728 motsvarade 1 parm 676 kubikfot dvs. xx m3<\/p>\n

Nybyggarna<\/strong><\/p>\n

Byn Storborgaren anlagd enligt l\u00e4nsstyrelsens resolution \u00e5r 1754 vid Storborgaren eller Borgarsj\u00f6n. Betydelsen av ledet “borgarn” \u00e4r ok\u00e4nd. De tre f\u00f6rsta nybyggarna var H\u00e5kan Olsson Norman, Nils Hermansson M\u00e5rd (1723-1807) och Nils Andersson (1730-1796) f\u00f6r vilken vi saknar uppgifter om.<\/p>\n

G\u00e5rd nr. 1<\/strong><\/em><\/p>\n

Nils Hermansson M\u00e5rd, f 1722, d 1807. Gift 1\u00b0 xxxx med:
\nIngeborg Eriksdotter, f xxxx, d xxxx. Gift 2\u00b0 1776 med: xxxx.
\nDeras barn:
\nPer Nilsson, f 1746, d Xxxx. Gift 1773 med:
\nMargaret H\u00e5kansdotter, f 1749, d Xxxx, dotter till H\u00e5kan Olsson Norman.
\nDeras barn:
\nNils Persson, f 1780
\nPer Persson-Borglund, f 1792, d 1846. Gift 1823 med:
\nBrita Eriksdotter, f 1794
\nDe flyttade till Hemling 1830, deras son: Eric Borglund d.\u00e4.<\/p>\n

G\u00e5rd nr. 2<\/strong><\/em><\/p>\n

H\u00e5kan Olsson Norman, f 1724 3\/9 p\u00e5 Tv\u00e4rlandsb\u00f6le 2:1, d 1813 14\/3 i Storborgaren. Ordinarie b\u00e5tsman Norman av 1:a roten i Anundsj\u00f6, 1743-1749. Bonde p\u00e5 Storborgaren 1:4, 1753-1775. Gift 2\u00b0 1786 i Anundsj\u00f6 med Karin Jobsdotter, f 1727 p\u00e5 Galasj\u00f6 2:1, d 1804 i Storborgaren. – Gift 1\u00b0 1745 i Anundsj\u00f6 med:
\nSara P\u00e5hlsdotter, f 1717 4\/6 p\u00e5 Skortsj\u00f6 2, Sj\u00e4levad , d 1775 20\/1 i Storborgaren.
\nDeras barn:
\nSara H\u00e5kansdotter, f 22\/10 1753, l\u00e4r vara f\u00f6dd i Storborgaren strax efter familjens ankomst dit
\n(vilket tyder p\u00e5 att nybygget upptogs omkring 1750).
\nSegrid H\u00e5kansdotter, f 1746 24\/8 i H\u00e4danberg, d 1805 2\/2 i Nordsj\u00f6. Gift 2\u00b0 1797 i Anundsj\u00f6 med
\nOlof Pehrsson, f 1735 8\/7 i Kubbe (5:1) , d 1800 6\/4 i Nordsj\u00f6, nybyggare och bonde i Nordsj\u00f6.
\nGift 1\u00b0 1768 i Anundsj\u00f6 med:
\nSven Hansson, f 1735 29\/10 p\u00e5 Yttersel 4:1, d 1794 3\/3 i Storborgaren. \u00d6vertog sv\u00e4rfaderns
\nhemman 1775.
\nDeras barn:
\nHans Svensson, f 1770
\nH\u00e5kan Svensson, f 1772
\nOlof Svensson, f 1789 19\/8 p\u00e5 Storborgaren 1:4, d 1871 22\/10 i Nordsj\u00f6. Bonde och b\u00e5tsman i
\nStorborgaren. Bonde p\u00e5 Nordsj\u00f6 1:4, fr 1840. “Olof Svensson var dr\u00e4ng i L\u00e5ngsele, d\u00e5 han vid
\nen k\u00e4llarbacke slog ihj\u00e4l en bj\u00f6rn med en gr\u00e4ftyxa. Efter den bravaden blev han antagen till
\nf\u00f6rdubblingsb\u00e5tsman den 8 juni 1809 och var med i kriget emot ryssen i V\u00e4sterbotten. Efter
\navsked ur tj\u00e4nsten tog han omkring 1820 upp ett torp i H\u00e4danberg. Vid hustruns d\u00f6d, 1856,
\n\u00f6vertog sonen “stark Ol Orsen” hemmanet. Denne var icke s\u00e4rdeles stor, men grovlemmad.
\nS\u00e4rskilt huvudet och h\u00e4nderna v\u00e4ckte uppseende hos alla som m\u00f6tte honom” (Erik Jonsson:
\n“Knektar och b\u00e5tsm\u00e4n i Anundsj\u00f6, 1967). Gift 1\u00b0 1816 i Anundsj\u00f6 med: Stina Svensdotter, f 1784
\np\u00e5 Risb\u00e4ck 1:1, d 1823 i Storborgaren. – Gift 2\u00b0 1823 i Anundsj\u00f6 med:
\nM\u00e4rta Pehrsdotter, f 1796 12\/2 i Nordsj\u00f6, d 1856 i Nordsj\u00f6.
\nGenom gifter blev de b\u00e5da stamfamiljerna Hermansson M\u00e5rd och Olsson Norman sl\u00e4kt med varandra (se ovan). Nytt inslag i befolkningsbest\u00e5ndet tillkom genom tv\u00e5 flickor fr\u00e5n Hemling, b\u00e5da d\u00f6ttrar till Johan Johansson i Hemling: Cajsa Stina Johansd:r, gift 1865 i Storborgaren med H\u00e5kan Svensson, och Sara-Lisa Johansd:r, utfl. till Storborgaren 1866, gift 1:a ggn.1873 med Johan Johansson och 2:a ggn.1880 med Israel Ersson.<\/p>\n

Flottningen<\/strong><\/p>\n

Borgarb\u00e4cken utg\u00f6r avlopp f\u00f6r den 5 kilometer l\u00e5nga Storborgarsj\u00f6n och ovanliggande sj\u00f6ar, den rinner ut i sj\u00f6ns nordspets och forts\u00e4tter d\u00e4refter n\u00e4ra 3 kilometer i forsar och str\u00f6mmar till V\u00e4stborgaren.
\nVid den f\u00f6rsta k\u00e4nda flottledssynen 1870 var dammen byggd och antecknades vara 120 fot l\u00e5ng, 10 fot bred och 5\u00bd fot h\u00f6g. Dessutom fanns tre r\u00e4nnor och ett antal kistor. Det ber\u00e4knades att 3000 timmer varje \u00e5r flottades i b\u00e4cken.
\nFlottningen i b\u00e4cken har som regel utf\u00f6rts av Storborgarborna. I \u00e4ldre tider sk\u00f6tte Storborgarens byam\u00e4n utflottningen av leveransvirket p\u00e5 egen hand. I senare tid skedde flottningen i f\u00f6reningens regi.
\nM\u00e4nnen avverkade skogen och fraktade ut timret till sj\u00f6arna d\u00e4r de sedan rullade ut stockarna i vattnet. En spelb\u00e5t anv\u00e4ndes f\u00f6r att f\u00f6ra bommarna med virke mot utloppet. Storborgarborna flottade timret via Borgar\u00e5n till Bergssj\u00f6n d\u00e4r Bergsborna fick ta vid och flotta timret vidare. Viket flottades hela v\u00e4gen ut till havet via Gide\u00e5 \u00e4lven till dess utlopp i i n\u00e4rheten av Husum.
\nM\u00e4nnen hade var sitt egna st\u00e4lle l\u00e4ngst flottningsleden som de vakade \u00f6ver \u00e5r fr\u00e5n \u00e5r. Deras uppgift p\u00e5 dessa platser var att se till att det inte blev br\u00f6te, dvs. att inte stockarna fastnade i varandra och orsakade en d\u00e4mning.
\nFlottningen skedde i stort skett varje \u00e5r fram till \u00e5r 1960. Se \u00e4ven bilaga nr.?
\nMer information om flottning hittar du p\u00e5 museumet i \u00d6rnsk\u00f6ldsvik.<\/p>\n

Kraftkarl fr\u00e5n Storborgaren<\/strong><\/p>\n

Jonas Erik Jonsson, “Stor Jonke” i Storborgaren, f.4\/9 1849, d.1\/5 1899
\nI f\u00f6rsamlingsb\u00f6ckerna f\u00f6r Anundsj\u00f6 visar att bonden Jonas Erik Jonsson, “Stor Jonke” var f\u00f6dd i L\u00e4gsta den 4\/9 1849, han gifte sig den 13\/1 1879 med Anna Kristina Kristoffersdotter fr\u00e5n Norsj\u00f6, f.4\/11 1837, d.27\/8 1908. Familjen f\u00f6rv\u00e4rvade ett hemman i Storborgaren.
\nF\u00f6r\u00e4ldrarna till “Stor Jonke” var bonden Jonas Jonsson d.\u00e4. f.5\/7 1815 i Remmarn, d.1\/5 1871 i L\u00e4gsta och hans hustru Kajsa Larsdotter, Tegeltr\u00e4sk.
\n“Stor Jonke” och Anna Kristina fick tv\u00e5 barn, Erik och Jonas.
\nErik bytte till Dobbing i efternamn. Han studerade till pr\u00e4st i Uppsala.
\nJonas studerade till ingenj\u00f6r \u00e4ven han i Uppsala.
\n“Stor Jonke” och Anna Kristina fick dock ingen efterkomma eftersom Jonas dog i en sjukdom och Erik begick sj\u00e4lvmord genom att h\u00e4nga sig vid Gide\u00e4lven.<\/p>\n

Ber\u00e4ttelser<\/strong><\/p>\n

Ur boken Anundsj\u00f6 Hembygdsf\u00f6renings skrift F\u00e4bodar och f\u00e4bodliv har f\u00f6ljande historia ber\u00e4ttats;
\nBohelg d\u00e5 N\u00e4spojkarna skulle t\u00e4vla om vem som var starkast.<\/p>\n

Vissa s.k. f\u00e4bodhelger samlades ungdomar fr\u00e5n omkringliggande byar f\u00f6r att roa sig, dansa och fria. Man roade sig med enkla lekar. Kraftprov s\u00e5som att lyfta stenar och stockar, h\u00f6rde till ordningen. Olle Borgstr\u00f6m i Hemsj\u00f6, f\u00f6dd i H\u00f6gtj\u00e4l, har ber\u00e4ttat hur han som ung pojke bevittnade det s.k. kraftprovet. P\u00e5 f\u00e4bodvallen l\u00e5g en stor och grov stock, som endast de starkaste pojkarna kunde lyfta en aning i lill\u00e4ndan. Uppmanad av de \u00f6vriga fj\u00e4llpojkarna framtr\u00e4dde en stor och grovv\u00e4xt yngling, den f\u00f6r sina kroppskrafter sedermera mycket omtalade “Stor Jonk i Barjan” av samma j\u00e4ttesl\u00e4kt som T\u00e4gglundTor\u00e9n och “Stor Kalle” i H\u00e4ggsj\u00f6b\u00e4cken. Han lyfte f\u00f6rst lill\u00e4ndan, sedan stor\u00e4ndan, tog d\u00e4rp\u00e5 stocken p\u00e5 axeln och bar den en bit bort och v\u00e4nde f\u00f6r att b\u00e4ra den tillbaka, d\u00e5 han r\u00e5kade trampa i en f\u00e4rsk kospillning, halkade och f\u00f6ll bak\u00e5t och hade med all s\u00e4kerhet f\u00e5tt stocken \u00f6ver sig och krossats, om inte en \u00e4ldre, r\u00e5dig man bland \u00e5sk\u00e5darna \u00f6gonblickligen hoppat fram och knyckt till stocken, s\u00e5 att den f\u00f6ll vid sidan av ynglingen. Den r\u00e5dige mannen var Erik Olov Svensson fr\u00e5n H\u00f6gtj\u00e4l “Erik-Olov i H\u00f6gtjal” kallad, \u00e4ven han en reslig och stark man.<\/p>\n

Spettet<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 flottningsdammen vid V\u00e4stborgarsj\u00f6n har in i v\u00e5ra dagar funnits ett spett att \u00f6ppna dammluckorna med. Spettet var en mansb\u00f6rda, men som en leksak i “Stor Jonkes” n\u00e4var, ber\u00e4ttas det.
\nTill denna historia h\u00f6r, att n\u00e5gra tiotal \u00e5r f\u00f6re sekelskiftet var det tvist om flottningen i Nyliden. F\u00f6r att “utverka” en sympatistrejk hos Storborgarborna begav sig d\u00e4rf\u00f6r ett antal Nylidenbor till dammen, d\u00e4r ett antal Borgarnbor var f\u00f6rsamlade. Det blev ej mycket sagt, sedan “Stor Jonke” tagit spettet i ena handen och b\u00f6rjat rita figurer i sanden. Nylidenborna \u00e5terv\u00e4nde hem, givetvis besvikna, f\u00f6r vad hade man att s\u00e4tta emot en person, som behandlade dammspettet som leksak.
\nStarka karlar beh\u00f6ver don efter person och det ber\u00e4ttas, att “Stor Jonke” en v\u00e5rvinter \u00e5tagit sig att som dagakarl skotta upp timmerv\u00e4gar \u00e5t avverkarna. Han hade l\u00e5tit g\u00f6ra sig en skovel dubbelt s\u00e5 bred som andras, och v\u00e4garna blev till k\u00f6rarnas bel\u00e5tenhet.
\nS\u00e5 ber\u00e4ttas det fortfarande i bygden om denne kraftkarl, vilken var en like till systersonen “Stor Kalle” i H\u00e4ggsj\u00f6b\u00e4cken. Tydligen f\u00f6ds s\u00e5dana kraftkarlar, som de n\u00e4mnda, endast n\u00e5gon enstaka i varje sekel. De n\u00e4mnda tre starka karlarna \u00e4gnade st\u00f6rre delen av sina liv \u00e5t skogs- och flottningsarbete, vilket blev deras och familjernas huvudinkomst.<\/p>\n

F\u00e4boden<\/strong><\/p>\n

F\u00e4boden som ligger sydv\u00e4st om storborgaren, bara ca.300 meter fr\u00e5n v\u00e4gen mellan Storborgaren och G\u00e5lberget, anv\u00e4ndes mellan 1825-192O talet. Endast spisgrund finns kvar. (se nr.14 p\u00e5 bilaga – 8 )
\nN\u00e4ra r\u00e5g\u00e5ngen mot Bj\u00f6rna l\u00e5g en annan f\u00e4bod, som anv\u00e4ndes 1770- 1825, inga efterl\u00e4mningar finns kvar av den. (se nr.15 p\u00e5 bilaga 8).<\/p>\n

Dockan<\/strong><\/p>\n

Dockan (\u00e4ven kallad “Kl\u00f6bben”) som \u00e4r ca.20 cm. h\u00f6g har ett svarvat huvud. Dockan \u00e4r svartm\u00e5lad och har ett sn\u00f6re f\u00e4st ovanp\u00e5 huvudet, samt p\u00e5 undersidan \u00e4r den m\u00e4rkt med \u00e5rtalet 1902.
\nI b\u00f6rjan p\u00e5 1900 talet n\u00e4r luffarna var i g\u00e5ng, anv\u00e4nde man denna docka f\u00f6r att luffarna skulle veta var han skulle f\u00e5 sova. Dockan f\u00e4rdades fr\u00e5n g\u00e5rd till g\u00e5rd och h\u00e4ngde vid k\u00f6ksd\u00f6rren. Luffaren fick sova i k\u00f6ket i en stor n\u00e4verkorg som var utan ben och rymde en person. N\u00e4r luffartiden i Storborgaren upph\u00f6rde, anv\u00e4nde man denna docka till getning, dvs. vems tur det var att vakta byns alla kor. Man fick vara vakt en dag f\u00f6r varje ko man hade. Sedan skickades dockan vidare till n\u00e4sta g\u00e5rd.<\/p>\n

Skolan<\/strong><\/p>\n

Skola h\u00f6lls i xx hus och l\u00e4rarna h\u00e4mtades utifr\u00e5n.
\nL\u00e4rare<\/p>\n

Maria vars efternamn vi inte vet, kom f\u00f6re 1910
\nPer Jonsson, “Gamskoll\u00e4raren” fr\u00e5n Risb\u00e4ck
\nFr\u00f6ken \u00d6sterlund fr\u00e5n G\u00f6teborg b\u00f6rjade 1924
\nMaja Wikstr\u00f6m fr\u00e5n V\u00e4sterfannbyn
\nSvea Eriksson fr\u00e5n \u00c5bosj\u00f6n
\nInga Westberg fr\u00e5n Bredbyn, var den sista l\u00e4raren.
\nSkolan startade i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet, och barnen gick en termin per \u00e5r mellan 15 januari till den 1 juni. Barnen gick 6 terminer och 6 dagar i veckan, de hade inte s\u00e5 m\u00e5nga lovdagar, men n\u00e4r skolan skulle st\u00e4das fick barnen vara lediga. \u00c5r 1924 var det ca.14 stycken barn som gick i skolan.
\nN\u00e4r skolan startade fick de vara hos Abraham i ett rum, som kallades “salen”. L\u00e4rarinnan bodde d\u00e5 p\u00e5 den \u00f6vre v\u00e5ningen. Skolan flyttade sedan till “skolhuset” som var hos Olof Olofsson. Skolan upph\u00f6rde p\u00e5 1930-4O talet.<\/p>\n

Posten<\/strong><\/p>\n

I b\u00f6rjan kom posten bara en g\u00e5ng i veckan. D\u00e5 samlades alla i byn f\u00f6r att f\u00e5 posten utdelad. Senare kom posten till en utvald person i byn, som gjorde sin f\u00f6rstukammare till ett postkontor, d\u00e4r man fick h\u00e4mta sin post.
\nN\u00e4r bussen b\u00f6rjade k\u00f6ra till Storborgaren var det Arvid Jonsson som fick sk\u00f6ta posten. D\u00e5 hade g\u00e5rdarna varsitt fack hos Arvid, d\u00e4r fick man sj\u00e4lv h\u00e4mta posten.<\/p>\n

Telefonen<\/strong><\/p>\n

Telefonen kom till Storborgaren p\u00e5 1930-talet. D\u00e5 fick man g\u00e5 till Sven Lindstr\u00f6m f\u00f6r att ringa, eftersom det var bara d\u00e4r det fanns en telefon. P\u00e5 1940-talet installerades en telefonv\u00e4xel hos Arvid Jonsson.<\/p>\n

Radion<\/strong><\/p>\n

Innan 1930-talet kom den f\u00f6rsta radion till byn. Det var Sven Salomonsson som var \u00e4garen till den. Mottagningen var inte den allra b\u00e4sta.<\/p>\n

El-str\u00f6m<\/strong><\/p>\n

Bara n\u00e5gon dag innan julaftonen 1944 (eller 1945) fick byn el str\u00f6m till g\u00e5rdarna.<\/p>\n

Rinnande vatten<\/strong><\/p>\n

Efter m\u00e5nga timmars gr\u00e4vande av byborna s\u00e5 fick de rinnande vatten till huset, detta h\u00e4nde i b\u00f6rjan p\u00e5 1950-talet.<\/p>\n

Television<\/strong><\/p>\n

TV kom i b\u00f6rjan p\u00e5 1960~talet. Det var Karl Jonsson och Kjell S\u00f6derkvist som var \u00e4gare till de f\u00f6rsta TV-apparaterna.<\/p>\n

Gatulyse<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r Anundsj\u00f6 kommun skulle “g\u00e5 \u00f6ver” till \u00d6rnsk\u00f6ldsviks kommun, s\u00e5 ville de som tillh\u00f6rde Anundsj\u00f6 g\u00f6ra n\u00e5got vettigt f\u00f6r de pengar som fanns kvar i kommunen. Storborgaren fick d\u00e5 gatulyset p\u00e5 1970-talet.<\/p>\n

Sym\u00f6te<\/strong><\/p>\n

Sym\u00f6tet var en tradition i Storborgaren under m\u00e5nga \u00e5r. Det var redan n\u00e5gon g\u00e5ng under 1920-talet som denna tradition b\u00f6rjade. Alla byns kvinnor samlades f\u00f6r att g\u00f6ra handarbeten som de sedan skulle auktionera ut p\u00e5 Missionsm\u00f6ten under sommaren.
\nKvinnorna fick dela upp sig s\u00e5 att de \u00e4ldre fick komma mellan kl.14:00-19:00, och de yngre kvinnorna fick komma dagen efter p\u00e5 samma tider. P\u00e5 dessa m\u00f6ten bj\u00f6ds det bland annat p\u00e5 bl\u00e5b\u00e4rsvin och kn\u00e4ck, the och sm\u00f6rg\u00e5sar, b\u00e4r och gr\u00e4dde.
\nEfter n\u00e5gra \u00e5rs uppeh\u00e5ll under kriget togs denna tradition upp igen \u00e5r 1948. Namnet byttes till “sy-junta”, och en annan \u00e4ndring var att de yngre kvinnorna fick komma kl.19:00-22:00 p\u00e5 kv\u00e4llen och dagen efter fick de \u00e4ldre kvinnorna komma, mellan kl.11:00-!5:00 p\u00e5 dagen.
\nNu var det inte handarbetet som var det viktigaste, utan det var gemenskapen. Dessa kv\u00e4llar och dagar fick man veta vad som h\u00e4nt i byn och n\u00e4rliggande byarna. H\u00e4r bj\u00f6ds de p\u00e5 kaffe eller the med sm\u00f6rg\u00e5sar och kakor, frukt och godis.
\nDe f\u00f6rsta \u00e5ren efter uppeh\u00e5llet b\u00f6rjade dessa kvinnor att l\u00e4gga 25 \u00f6re i kaffekassan varje g\u00e5ng. Efter n\u00e5gra \u00e5r \u00f6kade damerna p\u00e5 till 50 \u00f6re och sedan blev det \u00f6kning allt eftersom. Det blev en hel del pengar som samlats in. Fr\u00e5n b\u00f6rjan skickade de pengarna till missionen, men under \u00e5ren har det varierat till olika v\u00e4lg\u00f6rande \u00e4ndam\u00e5l och ibland sk\u00e4nkte de \u00e4ven en slant till n\u00e5gonting som beh\u00f6vts i Bygdeg\u00e5rden.
\nEtt annat trevligt inslag i syjuntans verksamhet var att n\u00e4r n\u00e5gon fyllde 50 \u00e5r, s\u00e5 kl\u00e4dde alla ut sig och uppvaktade henne.<\/p>\n

Befolkningsniv\u00e5 under \u00e5rens lopp<\/strong><\/p>\n

1765 bestod nybyggare familjerna av 14 personer tillsammans.
\n1870 fanns det i byn 10 hush\u00e5ll med 48 personer. Alla var f\u00f6dda i Anundsj\u00f6 utom tv\u00e5, som var f\u00f6dda i Bj\u00f6rna, en hustru och en dr\u00e4ng.
\nOmkr.1800 var det 6 b\u00f6nder i byn.
\n1867 var det lika m\u00e5nga, 6 b\u00f6nder. Trots att det var ett n\u00f6d \u00e5r pga. sen v\u00e5r, s\u00e5 beh\u00f6vde ingen fattighj\u00e4lp detta \u00e5r.
\n1961 uppgick befolkningen till 87 personer, de flesta \u00e4ttlingar till den f\u00f6rste H\u00e5kan Olsson-Norman.
\n1968 fanns 74 personer i byn.
\n1998 \u00e4r det 20 personer i byn.<\/p>\n

Storborgaren 1998<\/strong><\/p>\n

Som de flesta sm\u00e5 byar runt omkring s\u00e5 h\u00e5ller \u00e4ven denna by p\u00e5 att d\u00f6 ut. Nu bor det 20 personer i byn, varav de flesta \u00e4r pension\u00e4rer. En anledning \u00e4r att den n\u00e4rmsta gymnasieskolan ligger i \u00d6rnsk\u00f6ldsvik och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste ungdomarna flytta dit. N\u00e4stan ingen flyttar tillbaka igen, eftersom det inte \u00e4r s\u00e5 stor tillg\u00e5ng p\u00e5 arbeten. En annan orsak \u00e4r att det inte f\u00f6ds n\u00e5gra barn.
\nDet \u00e4r bara ett hush\u00e5ll i byn som har mj\u00f6lkkor. Det \u00e4r fam. Uno Sj\u00f6berg som \u00e4ven har en Nordsvensk h\u00e4st, vilken anv\u00e4nds f\u00f6r att k\u00f6ra fram timmer ur skogen.
\nNu till sommaren har det ryktats om att vi ska f\u00e5 ny telefon v\u00e4xel med AXE-tj\u00e4nst till Storborgaren.<\/p>\n

Sammanfattning<\/strong><\/p>\n

Jag har gjort tre intervjuer och det var d\u00e4rifr\u00e5n jag fick den intressantaste fakta. Tyv\u00e4rr har den \u00e4ldre generationen som varit med om f\u00e4bodlivet och andra intressanta upplevelser, avlidit det senaste decenniet. Efter som vi har varit d\u00e5liga p\u00e5 att komunicera mellan generationerna har vi tappat mycket kunskap och k\u00e4nnedom inom olika omr\u00e5den som de hade f\u00f6rr.
\nF\u00f6rr levde man p\u00e5 vad naturen gav, tex. jordbruk, jakt och fiske. Nu finns det ingen som lever enbart p\u00e5 vad naturen har att ge, eftersom det inte finns n\u00e5gra ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r det. Idag arbetar de flesta som tidigare i skogen men nu med effektivare redskap s\u00e5som skogsmaskiner.
\nBefolkningsniv\u00e5n \u00e4r nu ungef\u00e4r p\u00e5 samma niv\u00e5 som under nybyggartiden (1765). Tyv\u00e4rr sjunker nu befolknings niv\u00e5n j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rr d\u00e5 den steg fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r. Detta till stor del p\u00e5 att inga ungdomar stannar kvar i byn och bildar nya familjer!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inledning Jag har valt att skriva mitt special arbete om den lilla byn Storborgaren. Anledningen till det \u00e4r f\u00f6r att jag sj\u00e4lv bott d\u00e4r i n\u00e4ra 14 \u00e5r. Nu vill jag l\u00e4ra mig lite om byns historia. Byn som ligger … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":5,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/storborgarn.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/26"}],"collection":[{"href":"https:\/\/storborgarn.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/storborgarn.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/storborgarn.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/storborgarn.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/storborgarn.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/26\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/storborgarn.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/storborgarn.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}