Dialekt

Det språk som talades under min uppväxt i byn är på väg att försvinna, på grund av att vi i skolan fick lära oss att tala “riktig” svenska dvs. rikssvenskan, radion och televisionen har även stor del i detta genom att man inte kan höra sin dialekt. Dessutom så har många flyttat ifrån byn och bosatt sig i ständerna och detta fått till följd att man “glömt” hur man pratade under sin uppväxt. Språket är en av de största faktorer som förenar oss bybor, så därför tycker jag att det är viktigt att bevara mitt hemspråk.
Gösta Nilsson 1996-06-24

 

A B D F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Ord/MeningFörklaring
AlmycheMjölkört.
AnörjaSkidspår.
BakanSpill efter sågning av virke.
Be’gTjurig.
BitvargenVäghyvel (troligen från väghyvelns fordonsmärke).
BjesningaKoppel för kor.
BlackPank.
BlanaMaträtt.
BlanröaGrädde och messmör blandat, används till vit ost.
BlattneUpplöses i vätska.
BléBläddra.
BleckaMärka (de e blecka te trea, träden är märkta).
BlisterVissla.
BrannberaHallon.
BrikaToalett ringen på utedasset.
BûganBågsåg.
BûgelBuckla.
BörsketMå dåligt.
BånaBarnen.
BånetGravid.
BäckerBagge.
BärschväLite grann.
Bö’ssäDamm.
BöckefjalaBakspade.
BökevénVed till bakugn.
BöllerLeva om (bullrig)/klumpig.
BösshommelPerson som stökar till. Leksak som snurrar på golvet och samlar damm (böss).
BöxernByxor.
BrästäSprätta.
BröchelDra ihop (virke i travar).
DoningaHäst kälke.
DrickeSoppa till kreatur.
DråttnäDrukna.
DrögaKälke.
DörskMå dåligt.
Fa’leVäldigt.
FalekenLeksaker.
FaljäFölja.
FaschketEfterlängtat/åtråvärt.
FeganGanska/Nästan.
FjasketBarnslig.
FjusäLadugården.
FjölleretBarnslig.
FlattäFlott från fläsk.
FlisterLätt snöfall.
FrössanFebrig.
FösketMurket.
FûaStjärten.
FrästäFörsöka.
GeckelenKindtänderna.
GeckesTråka.
GetspärnTalgoxe.
GlisäTitta.
GlisettNyfiken.
GrisharanKottletrad av fläskkött.
GrommenSump (kaffegrommen, kaffe sump).
GûräGyttja.
GåternStag som används i änden på timmer i timmerhus.
GöttstruttGodispåse.
HankeStänga till med en hake.
Hasch’nHalsen.
HexnåTappa andan.
He’dä, he’näFlytta dig, lägg det i.
HilaHyllan (oppå hila, ovanpå hyllan).
HimpäHalta.
HuräHalkade.
HämtarnHink (tex mjalk hämtarn, Mjölkhinken).
HärsäHänga upp hö på ställning för att torka.
HärtHalt.
HömûDamm av hö.
HörjäHör ni (hörje bånner, hör upp barn).
HörrväsFryser.
HöckerSkaka.
HöckernHakan.
HöckenVem.
IckornEkorren.
IllhtOnt.
IllistetIntressant.
IsèntIds inte.
JankäVaggande gång.
JestaligenSnälla nån.
JûläGrina.
Andas.
KankenTuppen
KangelberaAvföring som torkat fast på håren i stjärten.
KangeroStor spindel.
KlaterKrångla.
KlommeretKlantig.
KnulKnöl.
KnöveletSlö/Saktmodig.
KoernKorna.
KrypernMandelpotatis.
KräkaDjuren.
KrösteKrysta.
KûkäRopa.
KûlbullaTjockpannkaka med fläsk.
KuretSpak/Dagen efter.
Kä’r(män kär ska du .., men ska du ..)
KöjjaKoja.
Kö’lnTunna stickor/spån att tända brasan med.
KöntTyp av ryggsäck.
KöxäTitta.
LinnberaLingon.
LinärlaSädesärla.
LittevättäLitegrann.
LögäLjuga.
LöggeDra i håret.
LommeretSlö, slashasig.
LûaSkrälla.
Lûen / LöenLuden.
LûernLadan.
ManömtAngenämnt.
MeboräPiss-ränna i ladugården.
MessteTappa bort.
MjalkaMjölken.
MûaMala sönder till fint damm/pulver.
MûranSpån.
MuräMura (mura tegel).
MûrernMyrorna.
MychäMycke.
MössanMossa.
MöxäFlytta på.
N’Före mansnamn (n’Allan).
Na / aFöre kvinnonamn (na’Eva) / a’Seggä.
Nagelbittn’Frusna fingrar.
NavarBorr.
NöggeLugga (nögge båna, lugga barnen).
NöbbenSmåspik.
NästäFästa ihop.
OppåOvanpå.
Oppå böttn’På övervåningen.
Oppå maskinPå övervåningen i ladugården.
Oppå skölleränPå takbjälkarna i ladugården.
PelleretTokig.
PriskurantKatalog.
PölschterSlashas eller person som inte får någonting gjort.
PössaPåse.
PössagöbbDagdrivare.
RantäRanta/Springa omkring.
RaskäStöka till (raskä te låern, stöka till i lådorna).
ReckaRucka, Vicka.
ReppaRapa.
RimpäRemsa.
RittoppRäta upp (rittopp dä, sätt dig upp).
Ro’ernHörn.
RonaBlå arbetsblus.
RûfûgelLavskrika.
RûtäRåmade (tex koern rûte, korna råmade).
RûganRåge.
RåttnäRuttna.
RännäKuta, springa (ränne vä skibern, åka med skidorna).
RöckatGlappt.
RyletRöd om kinderna.
SeckasamtLångsamt.
SeckelDrägla.
SjublûtGenomblöt.
SkokSkakade.
SkovSkavde.
SkvakatrastBjörktrast.
SkveläSkrika.
SköckerSkakar.
SköbbLekfull.
SkröbbenKlädkammare/garderåb.
SkûvelSkåvel spade.
SkötternSkatorna (fågel).
SlagörDuvhök.
SleckaSlicka.
SleckatGlappt.
Slä’aHäst kälke.
SnarettSnorig.
SnåttberaHjortron.
SmáräSmör.
SnoVända / skyda på.
SpelahackaHudsprickor.
Spärn’Småfåglar.
StannsängaTyp av familjesäng.
StattnäTjockna, stelna.
StöngenVärk (örstöngen, öronvärk).
StöttingaHäst kälke.
SûläSpilla.
SupparnäSoppa av makaroner och buljong.
SûveläSås/köttsky.
Sva’lanSkafferi.
Sve’mySmå knort (insekt).
SöskarnaSyskonen.
TaljäTälja.
TeärnTårna
Tetn’Tätmjölk.
TjegelnKottar.
TjasketBlött före.
Tje’arnTjäder.
TjeckatKlibbig jord/lera.
Tjellet åtn’Lämpligt åt …
Tjeregaddn’Rot av en tjärstubbe.
Tjessa/tjasa e’hopFalla ihop.
TjettallKittla.
TjickernEn kvinnas bröst.
Tjoshl’nKjolen.
TjuppenHund eller hundvalp.
Tjvaravelingen vä tjickeren teVetmjölsvälling med mjölkulor.
TjvarsöverTvärsöver.
Tjve’tnTälj spån.
Tjå däLungna dig.
TroernEtt barkat träd som används vid härsning av hö.
TännernTänder.
TröckatTråkigt.
TröjTörs (tex ja tröj int å vara ensamen, jag törs inte vara ensam).
TullaVagga / Ta lite.
TvaganBorste.
TychmychenSnarstucken.
Täjje’Tagit.
TöllToppen på ett träd.
ûgetBakvänt.
ValanMatstrupe.
VealiräVedbon.
VeaskiVedträ.
VinkoppkärraKärra med tipp.
VrilKnöl på träd som används för att göra tex skålar.
Vä’laVärlden.
VärmarnVedeldad stor gryta.
VärmarschböxenByxor av vadmall.
Vörnt“Gör inte” …
Ä’ntnÄr det inte.
ÄnnäTill ända/sluta (nu börjene på å änne, nu börjar det att ända).
Äsch’nOm (kär, ja önners äsch’n Ol Jonsch’n e rekten, jag undrar om Olof Jonsson är tillbördig).
ÅslappäMatrester.
ÅtabakBaklänges.
YschetYr/uppjagad.
ÖmmestMycket (ömmest ska man fo höre, mycke ska man höra).
ÖnnerUndrar.
ÖrsnelaTrollslända.
ÖverännäKöra omkull.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.